Dags för svenska folket att resa sig upp

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, Sven-Olof Sällström och Erik Almqvist skriver löpande om deras Norrlandsturné inför EU-valet. Nyligen stannade de vid i Vännäs, som senast blev känt genom att polisen fick flytta de stackars flyktingarna till annan ort för att rädda dem från att bli lynchade av de rasistiska Vännäsborna. Ja, det var i alla fall så händelsen blev framställd i den svenska pressen. Att verkligheten var en helt annan avslöjade bl.a. bloggen Befria Sverige Länk. Läs även Kent Ekeroths blogg Länk

Sven-Olof Sällström beskriver vistelsen i Vännäs på följande sätt:
Natten mellan måndagen och tisdagen tillbringade vi på hotell i Vännäs, utanför Umeå. Vi försökte hitta alla dessa nazister och rasister som riksmedia kablat ut återfinns i denna lilla västerbottniska håla. Men inte en enda gick att uppbringa. Kanske hade de alla gått under jorden? Däremot återfann vi en hunsad och tilltufsad ortsbefolkning som hukade för frågorna. De lyste däremot upp och nickade försiktigt när jag föreslog att det kanske var så att media inte skrivit hela sanningen. På hotellets receptionsdisk återfanns pliktskyldigt en namninsamling mot "rasismen" i Vännäs. Men nästan inga namn på densamma.

Vi har i dagens Sverige fått ett samhällsklimat som har gjort det svenska folket kuvat under en stenhård åsiktsdiktatur. Alla vet hur det föreligger, men ingen vågar säga det öppet.
Om en svensk beter sig illa åt så är det helt i sin ordning att säga ifrån och klaga på dennes beteende.
Om en utlänning (speciellt om denne är mörkhyad eller muslim) gör samma sak så är det förbjudet att säga ifrån. Då ligger rasiststämpeln stenhårt i pannan. Politikerna och medierna har en stor skuld i det hela.

Idag går det dock inte längre att skylla på dessa för sin okunskap. Möjligheten till att söka information och fakta är idag så utvidgade att det inte finns någon ursäkt. Lika lätt som man surfar in på Aftonblaskan så surfar man in på regimkritiska partiers hemsidor och kan läsa vad de står för. Om medierna kallar vissa partier för rasistiska eller främlingsfientliga så är det inte svårare än att själv studera dessa partiers åsikter och program för att se hur det verkligen föreligger.

Svenska folket består till stor del av döda sillar som följer med den politiska åsiktsströmmen. Det är faktiskt folket som väljer att fortsätta rösta fram mångkulturen och inte bryr sig om att bilda sig en egen uppfattning byggd på fakta, som bär det största ansvaret för att det idag är förtryckt under en flerhövdad åsiktsdiktatur.

Vännäsborna vet mycket väl hur det egentligen gick till i deras ort. Trots detta är de så kuvade under hotet av rasiststämpeln att de pliktskyldigt spelar med i mångkulturisternas spel och inte öppet vågar säga som det är. De är fångar i sitt eget land förtryckta av sin egen regering som de själva har röstat fram.

Sd i Vännäs

Högerextremismen och EU

Expressens Anna Dahlberg ger sig åter in i debatten om den så kallade högerextremismen. Som vanligt visar hon på en total avsaknad av politisk insikt och brist på varje form av nyanserad objektiv bedömning av politiska skeenden.
Hon reagerar mot apatin när det gäller EU-valet och framställer kampen mot högerextremismen som den främsta orsaken till att ändå resa sig ur soffan och lägga sin röst på ett invandrings och islamvänligt parti.
Hon kallar situationen med massinvandringskritiska partiers inflytande som obehaglig och drar sig inte för att jämställa massmord på romer i Ungern med Sverigedemokraterna.

Om hon skulle läsa på lite bättre och ta av sig sina PK-glasögon så skulle hon upptäcka att det faktiskt inte är de nationella som skapar otrygghet i sina länder utan de som vill skapa ett samhällsskick som aldrig någonsin fungerat någonstans i världen utan svåra sociala konflikter och ökad kriminalitet: nämligen MÅNGKULTUREN.

Med tanke på att Sverigedemokraterna är motståndare till en union som vill utrota vårt lands särart och rätt till självbestämmande, och dessutom tar avstånd från rasism, extremism och all form av våld mot oliktänkande så är hennes artikel sanslöst osaklig.

Mycket talande är hennes avslutningsstycke:

Så om du har svårt att uppbåda motivationen, om du inte ser någon skillnad på S och M, inte känner igen en käft på valaffischerna och inte har lyckats lista ut vad det där traktamente-parlamentet egentligen ägnar sig åt - gå då och rösta mot SD och därmed mot högerextremismen i Europa.

Med andra ord säger hon: om du är fullständigt oinsatt i politikens värld så rösta mot det som i dina öron låter negativt! (vilket inte blir svårt för de människor som har fått sin politiska utbildning av kvällspressen)
Ty vet man inte skillnaden mellan vänster och höger så har man förstås heller inte någon uppfattning om vad som är extremt eller inte åt något håll.
Uppenbarligen verkar hon tala lika mycket till sig själv!

Så enkelt det egentligen är att bli ledarskribent åt en kvällstidning. Någon politisk kompentens behövs knappast, endast en verbal förmåga att slänga sig med negativt laddade skällsord mot varje företeelse som befinner sig utanför den politiskt korrekta ramen.

Om högerextremism har blivit liktydigt till nationalism och främlingsfientlighet så måste vänsterextremism vara liktydigt till mångkultur och svenskfientlighet. Skulle jag vara tvungen att välja mellan två ytterligheter så väljer jag nog utifrån denna måttstock i så fall att vara högerextremist. Det vore det minst destruktiva av två alternativ.

Nu är verkligheten givetvis inte så svartvit och onyanserad. Självfallet kan man vara kritisk till en kravlös massinvandring och islamisering utan att fördenskull vara fientlig mot varken invandrare eller muslimer i sig.
Självfallet kan man vara kritisk mot att Sverige har blivit ett attraktivt land för ekonomiska lycksökare, militanta islamister, internationella terrorister och våldtäckare utan att fördenskull vara mot att vi också i den mån vi kan hjälper verkliga flyktingar som flyr för sina liv.

Men det förstår inte dessa vänsterdrivna mångkulturella tidningsskribenter. Det enda de förstår är att de får betalt för att skriva det som tidningarna vill i syfte att indoktrinera det svenska folket för att påverka utgången när folket går till valurnorna.
Medierna har kallats för den andra statsmakten, något som det ligger mycket i.
Den förhoppning jag har är att det svenska folket blir bättre på att själv ta reda på FAKTA, och inte lättvindigt låter sig styras av journalisters vinklade artiklar.

Anna Dahlberg: Högerextremismen - ett skäl att rösta

Kyrkan och de kristna

Såväl tidningarna Världen idag länk som Kyrkans tidning länk uppmärksammar en undersökning gjord av Centrum för samtidsanalys. Denna undersökning visar att endast 57% av de troende går i kyrkan regelbundet. Personligen är jag överraskad om det ändå skulle vara så många som 57% av de troende som går i kyrkan regelbundet.
Kyrkans tidning uttrycker sig med rubriken Kyrkan missar många av de troende. Det finns en del intressanta saker att kommentera i detta fall.
(Undertecknad råkar vara en av de som inte regelbundet, mer exakt uttryckt sällan, går i kyrkan).

I diskussionen av kristnas kyrkolojalitet har ofta framförts frågan "hur ska vi få tillbaka de kristna till kyrkan?". Detta utan att reflektera mer över de i sammanhanget relevanta frågorna: vad är kyrkan? Samt: varför ska kristna gå i kyrkan?

När kyrkans tidning uttrycker sig: kyrkan missar många av de troende så är frågan om inte påståendet är felställt. Det första man kan konstatera är att kyrkan i den form den existerar är en organisation, eller förening, som saknar stöd i bibeln. Det är helt enkelt en religiös institution, ett människoverk. Svenska kyrkan eller en frikyrka är till stor del sak samma. Det är religiösa organisationer.

Den bibliska kristna gemenskapen däremot är inte en organisation utan en ORGANISM. Nämligen den andliga gemenskap av kristna som tillsammans tillber Gud i ande och sanning. För sådant behövs varken söndagsgudstjänster eller medlemskap i någon religiös förening (kyrka).

Nej hur det verkligen står till kan vi läsa i Matteus 18:20 där Jesus säger: Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. Där är Guds församling.

Den viktiga frågan är därför inte hur kyrkan ska få tillbaka de kristna, utan hur de kristna ska få tillbaka sin frihet i Kristus, som för många har blivit berövad under det religiösa förtrycket av människobud i en kyrka.

Människobud är död, men Guds bud är LIV.

Johanne Hildebrandt talar klarspråk

Johanne Hildebrandt, kolumnist i Aftonbladet reagerar idag över behandlingen av Sverigedemokraterna. Hon skriver sällsynt sakligt utan de politiskt korrekta floskler man är van vid från kvällstidningarnas skribenter.
Självfallet kommer hon i och med denna artikel bli ansedd som en förrädare och anklagad för att gå extremhögerns ärenden. Detta för att hon klarsynt visar att hon försvarar verklig demokrati och inte är en rövslickare åt PK-maffian.
Heder åt Johanne Hildebrandt för att hon vågar stå upp för sin övertygelse; mot Sd men för demokrati. Hon visar här att demokratin ändå inte är helt död i Sverige.

Hennes sista stycke borde ramas in och sättas upp på väggen hos samtliga riksdagspartier:
Rätt ska vara rätt, det måste vara lika för alla för annars handlar det inte om demokrati utan om ren och skär åsiktsfascism.

Rätt ska vara rätt

Polisen ger upp - vem ska då hjälpa?

På grund av stenar, molotovcocktails och andra tillhyggen har nu polisen slutat att patrullera i de oroliga kvarteren i Rosengård.
Jag har en skyldighet att ingripa, samtidigt har jag ett arbetsmiljöansvar också. Vi kan inte gå runt med hjälm, knäskydd och axelskydd hela tiden på dagarna där, säger Börje Aronsson, närpolischef till Sydsvenska Dagbladet. Sydsvenskan

Samtidigt som svenska soldater deltar i strider i Kongo och Afghanistan så står polisen maktlös i Sverige. Situationen är närmast absurd. Konsekvenserna av den kravlösa massinvandringspolitiken har nu nått den punkt där man kan tala om krigsstillstånd. För vad ska man annars kalla det för? Nej, vad som behövs är uppenbarligen en militär insats i Rosengård för att rensa bort dessa ocivilicerade immigranter och skicka de tillbaka dit där de hör hemma. Alltså långt bort från Sverige tillbaka till de länder de kommer ifrån! Även om det kräver en lagändring för att återkalla svenskt medborgarskap.

Nyhetskanalen