Högerextremismen och EU

Expressens Anna Dahlberg ger sig åter in i debatten om den så kallade högerextremismen. Som vanligt visar hon på en total avsaknad av politisk insikt och brist på varje form av nyanserad objektiv bedömning av politiska skeenden.
Hon reagerar mot apatin när det gäller EU-valet och framställer kampen mot högerextremismen som den främsta orsaken till att ändå resa sig ur soffan och lägga sin röst på ett invandrings och islamvänligt parti.
Hon kallar situationen med massinvandringskritiska partiers inflytande som obehaglig och drar sig inte för att jämställa massmord på romer i Ungern med Sverigedemokraterna.

Om hon skulle läsa på lite bättre och ta av sig sina PK-glasögon så skulle hon upptäcka att det faktiskt inte är de nationella som skapar otrygghet i sina länder utan de som vill skapa ett samhällsskick som aldrig någonsin fungerat någonstans i världen utan svåra sociala konflikter och ökad kriminalitet: nämligen MÅNGKULTUREN.

Med tanke på att Sverigedemokraterna är motståndare till en union som vill utrota vårt lands särart och rätt till självbestämmande, och dessutom tar avstånd från rasism, extremism och all form av våld mot oliktänkande så är hennes artikel sanslöst osaklig.

Mycket talande är hennes avslutningsstycke:

Så om du har svårt att uppbåda motivationen, om du inte ser någon skillnad på S och M, inte känner igen en käft på valaffischerna och inte har lyckats lista ut vad det där traktamente-parlamentet egentligen ägnar sig åt - gå då och rösta mot SD och därmed mot högerextremismen i Europa.

Med andra ord säger hon: om du är fullständigt oinsatt i politikens värld så rösta mot det som i dina öron låter negativt! (vilket inte blir svårt för de människor som har fått sin politiska utbildning av kvällspressen)
Ty vet man inte skillnaden mellan vänster och höger så har man förstås heller inte någon uppfattning om vad som är extremt eller inte åt något håll.
Uppenbarligen verkar hon tala lika mycket till sig själv!

Så enkelt det egentligen är att bli ledarskribent åt en kvällstidning. Någon politisk kompentens behövs knappast, endast en verbal förmåga att slänga sig med negativt laddade skällsord mot varje företeelse som befinner sig utanför den politiskt korrekta ramen.

Om högerextremism har blivit liktydigt till nationalism och främlingsfientlighet så måste vänsterextremism vara liktydigt till mångkultur och svenskfientlighet. Skulle jag vara tvungen att välja mellan två ytterligheter så väljer jag nog utifrån denna måttstock i så fall att vara högerextremist. Det vore det minst destruktiva av två alternativ.

Nu är verkligheten givetvis inte så svartvit och onyanserad. Självfallet kan man vara kritisk till en kravlös massinvandring och islamisering utan att fördenskull vara fientlig mot varken invandrare eller muslimer i sig.
Självfallet kan man vara kritisk mot att Sverige har blivit ett attraktivt land för ekonomiska lycksökare, militanta islamister, internationella terrorister och våldtäckare utan att fördenskull vara mot att vi också i den mån vi kan hjälper verkliga flyktingar som flyr för sina liv.

Men det förstår inte dessa vänsterdrivna mångkulturella tidningsskribenter. Det enda de förstår är att de får betalt för att skriva det som tidningarna vill i syfte att indoktrinera det svenska folket för att påverka utgången när folket går till valurnorna.
Medierna har kallats för den andra statsmakten, något som det ligger mycket i.
Den förhoppning jag har är att det svenska folket blir bättre på att själv ta reda på FAKTA, och inte lättvindigt låter sig styras av journalisters vinklade artiklar.

Anna Dahlberg: Högerextremismen - ett skäl att rösta