Fri uppfostran mentaliteten måste brytas

"Det går en skrämmande auktoritär våg av barnuppfostran över Sverige och Europa" säger Hillevi Wahl i dagens kolumn i tidningen Metro 6/11.

Hon säger vidare:
"Hälften av Sveriges kommuner erbjuder föräldrakurser, i program som Komet och Föräldrakraft. Till detta har regeringen avsatt 70 miljoner. Det vore väl bra om det verkligen var stöd till familjerna. Men i stället handlar det om att ge guldstjärnor till Lydiga Barn. När de har fått tio guldstjärnor ska de belönas med en kram, ett leende eller lite extra tid med en förälder. Bara här vill man ställa sig upp och skrika att För helsicke, det har de rätt att få ändå! Utagerande barn behöver inte en time out. De behöver en time in med föräldrarna. Kramar, kramar och fler kramar."

Självfallet ska kramar, tid och kärlek finnas med som ett naturligt inslag i ett kärleksfullt förhållande mellan föräldrar och barn, och inte endast som en belöning för att de varit duktiga. Det kan dock inte stanna där. Enligt den fri uppfostran mentalitet som präglar dagens samhälle så ska allt lösa sig bara man kramar sina barn tillräckligt. En mentalitet som Hillevi Wahl ger uttryck för, och sedan drar till sin spets.

Hon går till angrepp mot alliansens mål att avskaffa flumskolan och motiverar det med sin egen barndom:
"När jag var liten fick jag alltid tre varningar av mamma när jag frågade varför hon drack så mycket. "Första varningen!""Men mamma, är du ledsen?"Andra varningen!""Men mamma…"Pang! Örfilen brände på kinden. Som så många gånger förr. Och jag slutade fråga. Jag blev ett tyst barn med ett stort, svart hål i magen.Är det verkligen sådana barn vi vill ha? Eller sunda, trygga barn som vågar ifrågasätta de vuxna? "

Denna svartvita retorik är den typiska i dagens barnuppfostrandebatt. Varje förespråkande av ett återinförande av disciplin och ordning i skolan och hemmen innebär att man blir beskylld för att förespråka en grym och kärlekslös uppfostran.

Barn behöv kramar, närhet och ömhet. Lika mycket som de behöver gränser. Kärlek är att sätta gränser, inte att låta barnen fritt överträda alla gränser. Enligt fri uppfostran ideologin är kärlek att alltid ge efter för barnens begär och att aldrig låta dem ta konsekvenserna av sitt handlande. Att en sådan inställning endast kan resultera i olyckliga och otrygga barn är inte svårt att förstå. Det finns en direkt koppling mellan den politiskt korrekta synen på barnuppfostran och behandlingen av kriminella i rättsprocessen. All bestraffning anses vara kränkande. Man söker med ljus och lykta efter förmildrande omständigheter för den som gör vad ont är medan man neglierar det lidande deras offer får genomgå. Men genom att man inte straffar den skyldige så straffar man den oskyldige. De snälla barnen får lida för att man inte sätter gränserna för de elaka. Och i slutändan får hela samhället lida genom ökat drogmissbruk, gatuvåld och kriminalitet.

Det finns givetvis en mellanväg mellan kadaverdisciplin och misshandel - och en fullständigt kravlös barnuppfostran där barnen aldrig får ta konsekvenserna av sin olydighet. Alliansens mål att få bort den flumskola som Socialdemokraterna har skapat är därför helt i rätt riktning. Det går att utrota flumskolan utan att fördenskull "skrämma barnen till tystnad". Vi måste kunna diskutera problemen utan att fastna antingen i det ena eller det andra diket.

Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej av från den när han blir gammal. Ordspråksboken 22:6.

Metro