En ny svensk högtid - men till vilket pris?

De svenska handlarna har nu börjat inse vilken guldgruva Ramadan är, och de informeras också av Svensk handel om vikten att följa ramadans festligheter. I de flesta butiker kan man idag köpa en mängd typiska rätter från mellanöstern varav den mest kända kanske är halal-slaktat kött.
Akarm Kouzili, 27 som jobbar på Citygross på Rosengård i Malmö säger: "Jag tror att mat därifrån (mellanöstern) kommer bli lika vanligt som kinesisk och indisk mat".
Troligen har han rätt. Ramadan håller snabbt på att bli en etablerad högtid i Sverige, och med det följer att den maten blir mer känd.

Svenskarna verkar vara positiva till att anamma nya högtider. Sådana ger nämligen svensken ytterligare en orsak att festa (läs supa). Halloween är ett exempel på en högtid som man för något decennium sedan endast hade sett på amerikanska tv-serier eller i seriemagasin, och nu är den befäst som en svensk högtid. Ramadan är nog inte så dum för svensken den heller. Om man fastar på dagen får man festa på kvällen. Det kanske kan vara värt det om man får ännu en ursäkt att dricka alkohol. Liberala muslimer som fastar drar sig heller inte för att ta ett glas starkt på festen så varför skulle svensken?
Huruvida Ramadan nu skulle bli anammat även av icke-muslimska människor är förstås i nuläget ett oskrivet kapitel. I så fall lär det bli en försvenskad ramadan med festen men utan fastan...

Personligen tycker jag det är mycket berikande att kunna åtnjuta mat från olika delar av världen, och mat från arabländerna och mellanöstern är inget undantag. När jag besöker Malmö brukar jag alltid passa på att köpa falafel och kebab i någon av stadens många vagnar och kebabbarer. Och är inte alls främmande för att prova på fler rätter från den kulturen.
Det som bekymrar mig är bara den baksida av myntet vi sedan några år har kunnat erfara.
Denna baksida är inte lika glänsande och fin som den vi kan se hos kinesisk, italiensk eller indisk matkultur. Dessa kulturers intåg i Sverige har inte inneburit några problem eller konflikter.

När det gäller den muslimska kulturen från mellanöstern har vi redan erfarit ett antal olika "bieffekter". Fina svenska bostadsområden som förvandlas till getton. Ungdomsgäng som rånar svenskar. Hedersmord. Svenska kvinnor som blir utsatta för de mest grymma och förnedrande gruppvåldtäkter. Släktfejder. Krav från muslimska ledare att ge muslimer särrättigheter. M.m. Och detta är bara början.

Islam och Ramadan är i Sverige för att stanna. Om inte något mycket radikalt sker. Till exempel att det svenska folket inser hur allvarlig situationen är och röstar fram ett politiskt alternativ som kan föra en politik som innebär att Sverige upphör att vara ett attraktivt land för människor från arabländerna och mellanöstern.

För om jag får välja mellan ett tryggt välfärdssamhälle byggt på kristna värderingar (vilket vi hade för några decennier sedan), och ett mångkulturellt och otryggt kaos där svenskarna diskrimineras i sitt eget land så väljer jag utan att tveka det förstnämnda. Även om det innebär att jag inte kommer att kunna köpa en falafel med kebab i varje gathörn.

Ramadan